Tänkte i dag på att det finns dimma och dimma. Fotografiskt så vill man ofta ha dimma som inte bara ligger i fjärran utan som verkligen ligger närmare och omringar motiven. Som dimma mellan träd i skogen.
I går kväll regnade det och dimman låg på några sträckor tät över vägbanan när jag körde hem från en kurs i Malmö. Just då var det inget vidare att vägbanan emellanåt kändes svår att urskilja. I dag ligger dimman lite längre bort och jag inser att de där skogsbilderna jag just nu skulle vilja fotografera inte alls lämpar sig med det här vädret. Känner att jag aldrig är nöjd...
Dimma på Näsbokrok jan 2017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar