Gjorde ett sista försök med supermånen i kväll. På väg ner till hamnen lyste den vackert men så fort jag fått upp stativet så kom molnslöjorna. Ju längre tiden gick desto tjockare blev de och desto mindre blev månen och dess landskapet gick inte längre att urskilja. Ja, ja så är det ibland. En skaplig fyrbild i mörker blev det i alla fall men hade varit kul med en klar och stor måne bakom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar