Det var länge sedan jag tog en promenad på Knuthöjdsmossen. I morse klocka 4 var det dags igen. Helt ensam vandrade jag runt i dimman med kameran och hörde göken gala, småfåglarna kvittra och smålommen ropa. Främst var det landskapet jag saknat. Visst fanns det några par med smålom som jag såg i dimman men även om jag tog några bilder av dem också så var jag inte i första hand ute för att se och fotografera fåglarna.
Den här morgonen njöt jag verkligen av stillheten, lugnet, ensamheten, soluppgången och att jag äntligen kunde promenera på mossen igen. Hoppas att det blir fler besök ute på mossen i sommar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar